Av Marta Sandén

Pippi Långstrump är Sveriges ansikte utåt på Expo i Shanghai. Hon står för uppfinningsrikedom, mod och livsglädje. De egenskaperna karakteriserar även en äkta entreprenör och innovatör.

Temat för Sverige på utställningen är innovationsanda. Blixtlås, Ikeas platta paket och kullager i all ära: dagens och framtidens innovationspotential finns främst i immateriella, fysiskt ogripbara tjänster och i processer snarare än i ting.

Det är internet, sociala medier och mobila system som står bakom paradigmskiftet och möjliggör nya affärsmodeller. Det som räknas är affärsinnovation, den allestädes närvarande tekniken låter smarta företag sprida sina tjänster globalt. Masspridningen gör att kostnaderna sänks och fler får tillgång till billigare tjänster.

I maj 2010 finns 400 miljoner användare, varav fyra miljoner svenskar, på Facebook. Hur många innovativa idéer föds på grund av FBs existens?

Nyligen lanserades en boka bord-tjänst och två karriärdejtningstjänster. På Careerbook och Ishine registrerar studenter och unga professionella sina profiler gratis, företag marknadsför sina behov mot betalning. Det gäller att skapa relationer. De unga kan ”bli vän med”, visa upp sig på en video och ”karriärdejta” företag, vilket kan leda till jobb.

På Bookatable bokar du bord online gratis, direkt på en av 7 000 restauranger, som betalar. Simpla, innovativa idéer. Globalt användbara.

Var i världen finns de mest innovativa människorna? Det är inget fel på svenskarna, men har du en bild av kineser och indier som underordnad muskelkraft, i bästa fall callcenterpersonal, får du revidera den. De är redan förbi Sverige och Europa i innovationsracet.

Av Fortune 500-företagen har 98 forsknings- och utvecklingsavdelningar i Kina och 63 i Indien. En fjärdedel av Accentures konsultstyrka finns i Indien. Hjärnkraften i Kina och Indien växer ständigt. Varje år spottar universitet där ut fem respektive tre miljoner studenter. Huawei, Ericssons värsta konkurrent, var 2009 världens fjärde största patentsökare.

De riktigt stora innovationerna ligger i nya sätt att göra saker på: löpandebandtekniken ger effektivitetsvinster inom kinesisk mjukvaruutveckling och används, med utmärkta resultat, inom den indiska sjukvården. Ute på vischan funkar ett kylskåp som drivs på batterier liksom ett bankkontor som består av mobiltelefon och en skanner för fingeravtryck.

Avskalad innovation, även kallad frugal: sparsam, enkel och måttlig.

Nöd, fattigdom och oändliga behov är inga dåliga triggare, de driver utvecklingen.

När Kina och Indien seglar upp som världens innovationsmästare, enligt flerafinansiera studier, ter det sig självklart att gamla sätt att stimulera och nya innovationer inte duger. Det gäller att hitta nya triggare.

Jag läser i dagens industri Björn O Nilssons, IVAs vd, plädering för fem extra miljarder från staten till nya riskkapitalfonder. Jag blir fundersam. Varför inte åtta? Eller två? Hur ska pengarna extrahera nya idéer från huvuden på begåvade människor?

Är det inte viktigare att i stället stoppa så mycket kunskap som det bara går i de ungas huvuden, göra akademiska titlar till eftersträvansvärda troféer och att ge hjärnkraften den status den förtjänar?

Uppfinningsrikedom, mod och arbetsglädje får vi på köpet. Tänk Pippi Långstrump.

Läs artikeln på Computer Sweden