Av Weje Sandén.

Det började i Bangalore, Indiens Silicon Valley, och har nu spritt sig till flera indiska storstäder. IT-undret är här för att stanna, och spås en lysande framtid i klass med den japanska bilindustrin.

HOTELLRUMMEN ÄR SVINDYRA – priserna är bland de högsta i världen. Trafiken är ett inferno – när den väl rör på sig, kryper den fram.

”JAG HAR ALDRIG sett något liknande. Men ingen här räknar heller med att du kommer i tid till ett möte”, säger en frustrerad västerlänning. Bangalore har växtvärk.
ANTALET INVÅNARE har ökat med över 50 procent sedan 1990 till drygt 6 miljoner. Bara de sista fem åren har staden vuxit med över en miljon.

BANGALORE ÄR Indiens ledande IT-metropol och den sydindiska stadens snabba expansion är resultatet av det indiska IT-undret.

FRÅN ATT TIDIGARE ha spelat en tämligen obemärkt roll har Indien under 2000-talet etablerat sig som världens ledande offshorenation för IT- och tjänsteindustrin.

BANGALORE NÄMNS numera ofta i samma andetag som USA:s viktigaste IT-kluster, Silicon Valley. Samtidigt som Chennai, Hyderabad, New Delhi-regionen, Mumbai och på senare tid även Kolkata tävlar med Bangalore genom att attrahera allt fler företag.

GLOBALISERINGEN, LÅGA LÖNER, millenniumbuggen, bredbandskommunikation och internet har alla bidragit till att göra Indien till favoritdestination för framför allt amerikanska men också europeiska företag när de lägger ut IT- och tjänsteproduktion på entreprenad.

LIKSOM TILLGÅNGEN på välutbildad och engelskspråkig arbetskraft. Högskolekapaciteten är den tredje största i världen. Varje år examineras 2,5 miljoner akademiker, varav 250 000 till 300 000 tekniker och ingenjörer.

INDIENS EXPORT av IT- och offshoretjänster mer än femfaldigades mellan 2000 och 2005, från 4 miljarder dollar till över 23 miljarder dollar, eller 175 miljarder kronor. Bara i fjol ökade exporten med drygt 30 procent.

ENLIGT EN STUDIE gjord av den internationella konsultfirman McKinsey svarar Indien för uppemot 65 procent av världens samlade offshoreverksamhet inom IT (programmering, underhåll och utveckling av IT-system) och 46 procent inom BPO, business process outsourcing, som är ett samlingsbegrepp för olika typer av tjänsteproduktion (call center, kundsupport, telemarketing, biljettbokning, löne- och personaladministration och finansiella tjänster).

TROTS VÄXANDE oro och protektionism i väst för att allt fler tjänstemannajobb ska försvinna till Indien och andra låglöneländer – så sent som i april införde Storbritannien skärpta regler för utflyttning – är framtidstron bland indierna grundmurad.

FORTFARANDE ÄR BARA cirka 10 procent av den potentiella marknaden för outsourcing av tjänster till lågkostnadsländer intecknad, samtidigt som den underliggande marknaden hela tiden växer då allt fler tjänster läggs ut. Både produktutveckling och KPO, ”knowledge process outsourcing”, till exempel aktieanalyser och patentansökningar ses som framtida tillväxtområden.

MCKINSEY UPPSKATTAR att omsättningen globalt för IT- och offshoretjänster kommer att mer än trefaldigas till 110 miljarder dollar fram till år 2010. Och att Indien kommer att ta hand om en betydande del.

”DETTA KAN BLI en av världens främsta exportindustrier, likställt med Frankrikes lyxindustri, Japans bilindustri och Taiwans elektronikindustri”, konstaterar Nasscom, branschens lobbyingorganisation, och McKinsey i en gemensam framtidsrapport för den indiska IT- och off­shoreindustrin från i december ifjol.

DET ÄR INTE BARA låga löner och tillgången på arbetskraft som driver utvecklingen, utan också en nödvändighet för att kunna konkurrera med de indiska bolagen. Med en tillväxt runt 30 procent per år och marginaler runt 20-25 procent klår de indiska storbolagen de internationella konkurrenterna med råge. Numera spekuleras det också på fullt allvar i indiska medier när något av de indiska flaggskeppen ska lägga bud på någon av de utländska konkurrenterna. Tidigare i år förekom rykten om att Infosys hade spanat in EDS. Sant eller inte, med sprängfyllda kassor och p/e-talsvärderingar runt 40 saknas inte förutsättningar.

SEDAN TIDIGARE FINNS en rad andra tjänsteföretag på plats i Indien. GE, American Express, McKinsey, Lufthansa, British Ariways är några exempel. Hälften av företagen på amerikanska Fortune 500-listan lär bedriva tjänsteproduktion i Indien, antingen i egen regi eller på kontraktsbasis. Även här sker en snabb tillväxt. Bland annat ska investmentbanken J P Morgan dubblera styrkan till 9 000 personer.

ÄVEN FLERA SVENSKA företag bedriver IT- och tjänsteproduktion i Indien, som ABB, Volvo, Tietoenator och Telelogic.

MICROSOFT, INTEL, CISCO är ytterligare en kategori företag som satsar stort här. Totalt planerar Microsoft att investera 1,7 miljarder dollar, eller drygt 13 miljarder kronor, under fyra år för att bygga ut sin utvecklingsverksamhet, som redan är en av programjättens största, och den tekniska supporten i Indien.

MEN ÄVEN OM förutsättningarna är goda för en fortsatt snabb tillväxt av den indiska IT- och offshoreindustrin saknas inte utmaningar.

LÅNGT IFRÅN alla som utexamineras från universitet och högskolorna håller måttet för att jobba med internationell verksamhet. Nasscom/McKinsey uppskattar att endast 25 procent av ingenjörerna och 10-15 procent av övriga universitetsutbildade har tillräckliga färdigheter.

ETT ANNAT PROBLEM är löneglidningen. Lönelyft på 10-15 procent per år tillhör det normala i dag. Särskilt eftertraktade och erfarna personer kan räkna med ännu mera. Visserligen sker det från en låg nivå och lönerna är generellt sett fortfarande låga – också jämfört med andra lågkostnadsländer. Men gapet minskar, vilket avspeglas i vinstmarginalen hos de största bolag. Sedan 2001 har de i snitt fallit 10 procentenheter.
Förstora
ÄVEN OM låga löner inte är det enda skälet till att företag i väst flyttar ut tjänsteproduktionen – kvalitet, tillgänglighet och stordriftsfördelar är andra faktorer – är det fortfarande ett av de viktigaste säljargumenten.

OM VINSTERNA dröjer eller inte blir så stora som kunderna hoppats – generellt talas om besparingar på 30-40 procent när man flyttar ut – kan det komma att bromsa tillväxten. Företagen måste därför hitta nya vägar att för att hålla kostnaderna nere, menar Nasscom/McKinsey.

PERSONALOMSÄTTNINGEN är ett annat problem. I medierna talas det om ett pågående krig om talangerna. Bland IT-anställda ligger snittet på över 15 procent och upp till 40-50 procent inom vissa segment av tjänsteindustrin. Särskilt stor är omsättningen inom call center.

INFRASTRUKTUREN är också källa till ständigt irritation. En undersökning tidigare i år visade att Bangalore fallit till fjärde plats i Indien som den mest attraktiva platsen för lokalisering. Ny etta är Chennai.

MEN DEN främsta utmaningen är kanske ändå den politiska.

I USA har utflyttningen stundtals rört upp starka känslor och väckt krav på åtgärder. I Europa har outsourcingtrenden ännu inte hunnit lika långt. Samtidigt som de stora indiska offshorebolagen nu siktar in sig på att ta större marknad i Europa.